Fråga: Varför har ni en så negativ bild av islam och relationen mellan kristna och muslimer?

Fråga
Mejlet återges i förkortad form. Vissa delar och personliga detaljer har utelämnats för koncision, men innehållet och formuleringarna har i huvudsak bevarats.

Hej! Jag lyssnade för första gången på er podd med avsnittet med Gustav Kasselstrand. Jag har lyssnat en hel del på honom, och jag och min man har även röstat på AFS då vi tycker att Sverige behöver en kristen statsminister som har hjärtat på rätt ställe.

Varför jag skriver till er är för att jag helt ärligt blir så ledsen i hjärtat när jag hör att kristna har en så nedvärderande bild av muslimer.

Min pappa föddes i Palestina.  Men familjen tvingades fly till Jordanien, där barnen växte upp i flyktingläger. Min pappa återvände senare tillsammans med en familjemedlem, men båda blev fängslade av Israel. Efter att de släppts flydde de till Sverige.

Min farfar var präst från en lång linje av präster, men konverterade till islam när han träffade min farmor. Jag är den enda kristna i min stora familj. Hela min familj blev överlycklig när jag blev frälst och började gå i kyrkan och fick ta del av vårt historiska arv.

Jag vill att den svenska kristna kyrkan tar ett steg tillbaka med sin överlägsenhet vad gäller kristendomen och islam. I de länder där både kristna och muslimer lever tillsammans kallar de varandra för sina syskon. Det är endast i väst som man ser på islam med nedvärderande och ibland hatiska ögon. Kristna och muslimer lever tillsammans i harmoni.

Jesu lärjungar byggde inte den svenska lutherska kyrkan. Urkyrkan är något helt annat, och den är inte fientlig mot islam. I Palestina finns en fin sammanhållning mellan kristna och muslimer, där de träffas och har teologistudier tillsammans. Muslimiska barn har gått i katolska skolor, kyrkor ligger bredvid moskéer, kristna finns i muslimska hem och de kan till och med be tillsammans.

Jag tycker att om man har en kristen podd som dessutom gör anspråk på att vara bibeltrogen, är det oerhört viktigt att hålla sig till verkligheten och sanningen och ha kunskap innan man uttalar sig. Ni har tyvärr färgats av den västerländska propagandan om hur islam och kristendom fungerar i så kallade muslimska länder.

Det här med att kristna är förföljda i muslimska länder är propaganda. Min egen familjs reaktion när jag blev kristen visar en helt annan verklighet.

Mitt tips är att läsa böcker av Munther Isaac eller lyssna på intervjuer med honom.

Men det var ett fint avsnitt och jag står bakom det mesta, förutom er bild av islam och urkyrkan (vilket inte är den katolska kyrkan).

Med vänlig hälsning,
-

Svar

Hej -!

Tack för ditt långa mejl och för att du delar både din familjs historia och dina tankar kring avsnittet. Du tar upp flera olika frågor och påståenden, så jag tänker att det blir tydligast om jag försöker bemöta dem var för sig.

Först vill jag säga att det är intressant att läsa om din bakgrund och dina erfarenheter. Jag delar också din önskan om att den kristna tron ska få en tydligare plats i Sverige och i samhällslivet. Intressant och starkt av dig att lägga din röst på Gustav, med tanke på hur långtgående hans migrationspolitik är, framför allt när det gäller muslimska flyktingar och invandrare och hur den absoluta majoriteten ska utvisas. Vi behöver verkligen en kristen statsminister och en kristen regering överlag, så där står jag tillsammans med dig.

Jag beklagar att du blir ledsen av hur vi talar om islam. Men här behöver jag göra en viktig distinktion: vår kritik riktar sig mot islam, inte mot muslimer som människor.

Jag, Philip, har en ganska hård ton mot islam i mina egna kanaler, men försöker samtidigt vara noga med att inte generalisera om muslimer. Jag känner själv muslimer som är fantastiska människor. En muslim kan vara vänlig, generös, fredlig och en mycket bättre granne än en människa som kallar sig kristen. Det säger däremot inte i sig något om huruvida islams teologiska anspråk är sanna eller om delar av dess historiska rättstradition är goda. Det är därför jag i första hand diskuterar idéerna, texterna och läran. Att människor som bekänner sig till en religion är goda människor är inget argument för att religionens samtliga läror är sanna eller goda. På samma sätt kan man inte bedöma någon annan ideologi enbart utifrån att man personligen känner sympatiska människor som identifierar sig med den.

Vi kan exempelvis inte bemöta nazismen med argumentet ”jag känner en trevlig nazist”. Vi måste i första hand bemöta ideologin, dess innehåll och därefter dess konsekvenser och frukt. (Jag jämför inte islam med nazism, men exemplet fungerar eftersom det gör distinktionen mellan en människas personliga egenskaper och en idés innehåll väldigt tydlig)

Det din familj har gått igenom är tragiskt. Samtidigt gör det ditt mejl extra intressant, eftersom vi har fått ta emot flera mejl om hur framför allt jag, Philip, går hårt åt Israel och vid upprepade tillfällen säger att jag står på palestiniernas sida. Jag har till och med sagt att bildandet av staten Israel var ett misstag. Under en och samma dag kan jag alltså bli kallad både islamofob och antisemit, vilket är ganska spännande.

Att muslimer och kristna har levt tillsammans i områden där båda grupperna funnits är fint. Att kristna och muslimer på många platser har varit grannar, vänner och ibland betraktat varandra som syskon i kulturell eller nationell mening, det förnekar jag inte en sekund. Tvärtom är det något gott när människor med olika religion kan leva fredligt tillsammans. Men det tar inte bort de många exempel vi har på muslimsk förföljelse av kristna. Det innebär alltså inte att förföljelse av kristna i muslimskt dominerade samhällen är ”propaganda”. Där tycker jag att ditt mejl går betydligt längre än vad historien och dagens situation tillåter.

Tittar vi exempelvis på Open Doors sammanställningar över de länder där kristna utsätts för mycket svår förföljelse återkommer ett stort antal muslimskt dominerade länder. Tittar vi sedan på Muhammeds egna uttalanden om de otroende, på senare islamisk rätt och på dess historiska implementering, där kristna och judar var under dhimmi-systemet, liksom den omfattande slavhandel där kristna européer under olika perioder tillfångatogs och förslavades, blir det också tydligt, återigen, att problemet inte kan reduceras till ”västerländsk propaganda”. 

Håller alla muslimer fast vid detta? Självklart inte.

Det ser vi även i Sverige. Det finns tusentals människor som identifierar sig som muslimer men ber inte salat fem gånger om dagen, de dricker alkohol, festar, har sex utanför äktenskapet, och är t.o.m. villiga att slåss för sin tro, men i övrigt lever helt sekulärt, och äter absolut inte fläskkött. Deras identitet som muslimer behöver inte vara mindre uppriktig för det, men deras liv är knappast ett fullständigt uttryck för klassisk islamisk rätt eller profetens sunna.

Det är just därför muslimers beteende inte kan vara måttstocken för vad islam lär. Då det även från det hållet hade gjort att islam betyder att man kan leva helt sekulärt.

Jag vet inte vilket samfund du menar när du talar om den svenska kristna kyrkans överlägsenhet gentemot islam, men om du menar Svenska kyrkan känner jag definitivt inte igen beskrivningen. Svenska kyrkan har under lång tid bedrivit omfattande interreligiös dialog med islam, man har talat om att ta ner kors för att vara mer inbjudande, och även inom frikyrkligheten finns långtgående exempel på sådant samarbete där man t.ex. tillåtit muslimska böner i sina kyrkobyggnader.

Återigen är mitt, och många andras, ställningstagande mot islam inte ett uttryck för att vi anser oss vara bättre människor än muslimer. Men islam är, enligt kristen tro, en falsk religion som leder människor bort från sanningen om Jesus Kristus. Det måste i alla fall en kristen kunna säga utan omskrivningar. Islam förnekar att Jesus är Guds Son, förnekar Treenigheten, förnekar korsfästelsen och frälsningen. Utöver den teologiska frågan har vi historiskt gång på gång sett kristnas rättigheter begränsas under islamiska styren. Ja, det finns mängder av fina muslimer som aldrig skulle drömma om att förfölja en kristen. Men det är inte samma fråga. Jag talar om institutionell och religiöst motiverad diskriminering och förföljelse.

Om vi går tillbaka till det du skriver om "Västerländsk propaganda” så är det nog här jag reagerar starkast på ditt mejl.

Du skriver att vi har färgats av västerländsk propaganda. Den enda ”propaganda” jag i så fall har färgats av är Koranen, haditherna, muslimska lärda, muslimska företrädare, muslimska forum och islams egna historiska källor.

Jag har läst Koranen, hundratals hadither – jag vet att det finns många tusen – lyssnar regelbundet på muslimska företrädare och lärda och tar del av hur muslimer själva argumenterar för sin tro. Just nu läser jag dessutom Sirat Rasul Allah, den tidiga biografin om Muhammed som tillskrivs Ibn Ishaq och som huvudsakligen har bevarats genom Ibn Hisham. Det, tillsammans med de kristnas blod som genom historien har spillts under muslimsk förföljelse, är det som färgar min uppfattning.

Det är inte propaganda att den muslimska slavhandeln under århundraden tog kristna européer till fånga och gjorde dem till slavar. Det är inte propaganda att det osmanska devşirme-systemet tog kristna flickor till sexslavar och kristna pojkar från deras familjer, konverterade dessa pojkar och ställde dem för tjänst i den osmanska staten och armén. Det är inte propaganda att kristna under olika islamiska styren har levt som dhimmis och varit föremål för särskilda juridiska restriktioner.

Att avfärda omkring 1400 år av dokumenterade perioder av förföljelse och diskriminering som ”propaganda”, trots att även muslimska källor dokumenterar system och händelser, tycker jag faktiskt är allvarligt. Det är att förringa de kristna som har fått betala med sin frihet, sina hem och ibland sina liv. Mycket likt det palestinier idag upplever. Hur blev många av de länderna vi ser som muslimska idag, muslimska? Det är skrämmande likt det Israel utsatt Palestina för.

Personliga erfarenheter av att kristna och muslimer har levt tillsammans i harmoni är värdefulla, och jag betvivlar inte dina erfarenheter öht. Men de kan inte användas för att sudda ut historien. Det vore lika fel om jag tog kristna familjer som alltid behandlat muslimer väl och använde det som bevis för att kristen lära eller att kristna aldrig stått för förföljelse.

Munther Isaac gör ett viktigt arbete, och han är dessutom en luthersk broder. Jag delar mycket av hans kritik mot hur palestinier och palestinska kristna har behandlats. Men det finns också andra palestinska kristna röster. Yohanna Katanacho har exempelvis diskuterat den radikala islamismens problem för palestinska kristna. Pastor Nihad Salman i Beit Jala har talat om den oro kristna på Västbanken kan känna inför muslimsk fientlighet, och Labeeb Madanat, som har arbetat för bibelsällskapen i Israel och Palestina, har talat om påtryckningar och diskriminering och om dhimmi-systemets diskriminerande karaktär. Raymond Ibrahim som är egyptisk kopt har också mycket bra material online.

Med detta förnekar jag inte att palestinska kristna och muslimer till stor del har en gemensam motpart i Israel och den israeliska ockupationen. Jag förnekar inte heller att många ser förbi religionen och är nära vänner, grannar och landsmän. Återigen: det är ideologin, religionen och dess frukt jag ser på. Och jag tycker faktiskt att det är det mest rättvisa sättet att diskutera frågan. Islam ska bedömas efter sina egna källor, sina egna sanningsanspråk, sin egen historia och sina egna konsekvenser – inte efter hur trevlig eller otrevlig en enskild muslim råkar vara.

Jag vill samtidigt verkligen stärka dig i att du ensam är kristen i din familj. Prisa Gud för det, och prisa Gud för att din familj blev glad över din omvändelse och att du har fått återvända till ditt kristna arv. Det är fantastiskt att du på det sättet har fått återknyta till den kristna delen av din familjs historia. Om du har barn hoppas jag att den kristna tron får fortsätta genom dem och att kanske till och med prästlinjen från din fars sida en dag får leva vidare igen.

Och så lite kortare om det du nämner om kyrkans början och urkyrkan.

Vi är evangelisk-katoliker, det som i folkmun kallas lutheraner. Vi är väl medvetna om att vår liturgi eller dagens lutherska kyrka inte är en exakt kopia av hur kyrkan såg ut under apostlarnas tid. Problemet är att ingen kyrka är det. De första kristna samlades bland annat i hemmen, och de judekristna fortsatte under den första tiden även att gå till templet och synagogorna. Mycket av det som i dag finns inom såväl de olika östkyrkorna som den romerska kyrkan har utvecklats efter apostlarnas tid. Samtidigt gör alla dessa kyrkogemenskaper, olika kyrkor från öst, olika romerska kyrkor, anspråk på att just de representerar den enda obrutna apostoliska kyrkan.

Men bara för att en kyrka är gammal betyder det inte automatiskt att varje lära som finns där är apostolisk. Redan under apostlarnas egen tid fanns falska lärare och falska läror. Nya testamentet vittnar uttryckligen om det. Kyrkohistorien visar dessutom att grupper som själva gjorde anspråk på apostolisk auktoritet senare förkastades som heretiska.

Som lutheraner är vår yttersta norm därför Guds eget ord. Vi går tillbaka till profeterna och apostlarna och prövar kyrkans lära mot den heliga Skrift. Samtidigt tar vi de heliga kyrkofäderna på stort allvar. Den lutherska tron står starkt förankrad i fornkyrkan, och stora delar av vår liturgi har tydliga rötter i den bibliska gudstjänsten, den tidiga kyrkan och de heliga fäderna. Vi betraktar alltså inte reformationen som att Luther uppfann en ny kyrka på 1500-talet. Tvärtom var anspråket att reformera kyrkan genom att återvända till den apostoliska tron och rensa bort sådant som inte kunde försvaras utifrån Guds ord.

Återigen vill jag tacka för ditt långa meddelande. Jag hoppas att jag (med mitt ännu längre meddelande) åtminstone har kunnat klargöra några av de saker du reagerade på, även om vi fortfarande kommer att vara oense om delar av islam.

Jag rekommenderar också vårt avsnitt med Omid Pasbakhsh, som själv konverterade från islam till kristendomen. Det är ett väldigt intressant samtal där vi går igenom många konkreta citat och frågor från Koranen och sunna. Vi håller inte med Omid om alla hans slutsatser (i vissa avseenden står han kanske till och med närmare dig) men jag tror att du skulle uppskatta samtalet.

Och trots vår oenighet om islam är vi syskon i Kristus. Det väger betydligt tyngre.

Vi står tillsammans och ber för varandra.

Guds frid!

Elias & Philip